Generiska läkemedel är medicinskt utbytbara läkemedel med samma funktion, kvalitet och säkerhet som ett originalläkemedel. Ett generiskt läkemedel kan säljas till ett lägre pris eftersom tillverkningen inte har några kostnader för forskning och utveckling. År 2021 utgjorde generiska läkemedel och biosimilarer 23% av den totala läkemedelsförsäljningen i värde och 67% av försäljningsvolymen mätt i DDD.

2002 infördes substitutionsreformen i Sverige som innebär att Apoteket måste byta ut ett dyrare läkemedel till ett billigare (generiska läkemedel) om sådant finns tillgängligt. Tandvårds- och Läkemedelsförmåndsverket (TLV) har beräknat att byte till generiska läkemedel ger staten en besparing på 8 miljarder kronor per år.

Generiska läkemedel är likvärdigt med originalläkemedel. Generika har samma effekt (varken bättre eller sämre) men har ett annat namn och kommer från en annan leverantör. Läkemedelsverket godkänner generika efter studier som visar att läkemedlet är medicinskt likvärdigt och har samma säkerhet som orignalläkemedlet.
Ett generiskt läkemedel kan förekomma på den svenska marknaden först efter att patenttiden för originalläkemedlet har löpt ut. Det generiska namnet är en officiell beteckning för det verksamma ämnet – den aktiva substansen – som ingår i läkemedlet. Generiska namn fastställs av Världshälsoorganisationen, WHO.
Generiska läkemedel heter annorlunda än originalläkemedlet. Det finns 2 sätt att namnge läkemedlet. Antingen kan företaget använda sig av substansens namn och lägga till företagets namn. Denna beteckning kallas även för substansgenerika eller unbranded generics. Eller använder företaget sig av ett fantasinamn/påhittat varunamn (kallas också namngenerika eller branded generics) dvs använda sig av samma princip som orginalläkemedelsföretagen. Exempel: Originalföretaget MSD har döpt en av sina produkter till Zocord®, med den aktiva substansen simvastatin. Många generikaföretag har samma produkt men den heter då ”Simvastatin+ företagsnamnet”.

Parallellimport är samma medicin med samma namn från samma företag. Läkemedlet har
köpts i ett land där priserna är lägre och importerats till Sverige där priserna är högre.

Alla läkemedel har en aktiv substans. Varje unik aktiv substans har ett eget namn som kallas “generiskt namn”. Detta namn är lika över hela världen och kan inte ägas av något företag.
Den aktiva substansen är det verksamma ämnet i medicinen som botar, förebygger eller
lindrar den sjukdom som diagnostiserats. I undantagsfall kan det finnas fler än en aktiv substans i ett läkemedel. Övriga ämnen i medicinen brukar kallas för hjälpämnen och har ingen egen effekt. Namnet på den generiska substansen är en officiell beteckning för det verksamma ämnet som ingår i läkemedlet.
Substansens namn fastställs av Världshälsoorganisationen, WHO.

Ja, fördelen med generika är att Läkemedelsverket granskat studier som visat att ett
generikum är helt utbytbart mot ett annat läkemedel.

Då godkänner inte Läkemedelsverket läkemedlet som ett generika.

Då är det medicinskt motiverat att skriva ett annat läkemedel och patienten behöver inte betala någon mellanskillnad.

När det gäller leveranssäkerheten så är det svårt att få fram några officiella siffror vad avser enskilda företag eller grupper av företag. Dock har de flesta företag egen statistik om leveranssäkerhet.
På apotek kallas ett läkemedel som inte kan levereras för att läkemedlet är “restnoterat”.
Generikaleverantörerna har extra stort intresse av god leveranssäkerhet eftersom ett generikum lätt kan bytas ut mot ett annat läkemedel vid leveransproblem. Det är lättare för apoteken att byta till ett annat generikum än att byta till en annan substans. Det innebär att generikaföretagen inte har sämre leveranssäkerhet än originalföretagen. Däremot har parallellimportörerna ibland problem med leveranssäkerheten av naturliga skäl då de köper produkterna på en s k spotmarknad. Tyvärr råder en del missförstånd och begreppsförvirringar kring detta. En del kunder blandar ihop parallellimport med generika.

Patent på läkemedel gäller i 20 år. Under patenttiden finns inga generiska likvärdiga alternativ.Under patenttiden kan det forskande företaget ta ut höga priser utan att tappa marknadsandelar genom utbyte till generiska alternativ. En begränsad patenttid stimulerar forskande läkemedelsföretag eftersom de vet att läkemedlen utsätts för konkurrens efter det att patentet har gått ut. Man kan vända på resonemanget: Om det aldrig skulle bli någon priskonkurrens försvinner incitamentet att lägga ner mer pengar på forskning, eftersom man ändå kan sälja dyra läkemedel utan priskonkurrens.

Apoteken byter ut dyrare läkemedel till likvärdigt (utbytbart) läkemedel med lägre pris. Staten subventionerar inte kostnader över lägsta pris. Generisk substitution tillämpas i Sverige sedan 1 oktober 2002.

Nej, generisk substitution hotar inte valfriheten. Staten subventionerar medicinen, men om patienten
vill att medicinen ska ha ett visst namn och komma från en viss leverantör är det inte statens ansvar
att betala merkostnaden för detta. Läkaren och patienten har fortfarande möjligheten att välja vilket
läkemedel de vill (men det kan kosta mer för patienten).

Generisk förskrivning innebär att läkaren skriver det generiska namnet (den aktiva substansen) direkt på receptet istället för ett varumärke från ett specifikt läkemedelsbolag.